Min hundkoja är svart med en härlig brun plyschinredning, den har en fantastisk motor på 32 hästkrafter. Det coolaste är nog den häftiga ratten som är en riktig sportratt, med ett häftigt emblem i mitten.

Historien om Bull, som bilen heter, började 1977 när den kom från fabriken i England till Stockholms AB Scanauto i Bromma. Den befann sig länge i Stockholm innan den hittade ner till Kristianstad för att där bli reklambil för Restaurang Godsfinkan. Tillsammans med sin adopterade bror Bill, som var vit, gjorde den stor succé. Efter detta äventyr mådde Bull inget vidare och hamnade i Landskrona där den ägdes och renoverades delvis av en trevlig herre. Av honom köpte jag sedan bilen den 5 september 1993.

Jag begagnade Bull i två år innan kylaren sprang läck så att det alltid regnade på framrutan. Detta var i samband med att jag flyttade till Lund för att studera. Jag såg ingen större nytta av att ha en bil i världens mest bilfientliga stad, plus att jag hade inte några pengar över för sådana extravaganser. Därför var jag tvungen att ställa av Bull och låta honom vila hos mina föräldrar.

Sedan dess har jag faktiskt försökt att väcka honom. Jag införskaffade en splirrans kylare och bytte den, när jag startade så sprutade det bensin över hela motorn, inte så bra. Det är dock fixat, nu vill den bara inte starta och jag vet inte vad det kan vara. Är lite orolig för bromsarna också, det ser inte bra ut, får nog ta in någon som kan det där som kan titta på det.

Har vissa förhoppningar att under tidig höst få veta vad som behöver fixas innan Bull kan vara den stolthet som den varit.

Tyärr fick inte Bull flytta med från Kämpinge till Igelösa. Den lilla bilen såldes till en lycklig yngre herre och dess far.